Kanonloppet i Karlskoga

Bilsporten har alltid haft stort fokus i Karlskogatrakterna och redan 1948 började man fundera på och diskutera möjligheterna att anlägga en racingbana. Det fanns många olika förslag och många av dem förblev, tur var kanske det, bara en skrivbordsprodukt. Om det hade funnit någon byggnadsnämnd 1949 så hade den asfalterade slingan på Karlskoga Motorstadion troligen också förblivit en dröm i ett dokument. En mer osäker investering får man nog leta efter, men säg de visionärer som ger upp. KMK:s ordförande Gunnar Olsson stod på sig och slog dövörat till när ekonomiska experter och andra självutnämnda kunskapare gav sin syn på saken. Den motorintresserade markägaren Elias Frisk var också en starkt bidragande faktor till att det första spadtaget togs sommaren 1949.

Kanonloppets födelse

Ingen motorbana som inte har ett lopp som bara körs på just den banan. Så blev det även för Gelleråsbanan och i det här fallet döptes tävlingen till Kanonloppet. Det första Kanonloppet i historian kördes den 4 juni 1950 över en slinga som var 1550 meter. För den tiden sensationella 15 000 åskådare var på plats för att se de ekipagen göra upp. Den något provisoriska slingans lösa grusunderlag fick motorerna att bli överhettade och förarna hade bekymmer. Efter tävlingen bestämde myndigheterna dessutom för att benämna hela motorbanan som svartbygge och markägaren Elias Frisk var bekymrad över de 180 000 kronor som motorklubben var skyldig honom för arbete, arrende och byggmaterial. Gunnar Olsson var övertygad om att det skulle gå att få ekonomi i det hela och så fort banan var permanentad med ett stabilt underlag, började han planera för framtida EM- och VM-tävlingar. Kanonloppet var en självklar del i de planerna.

Gelleråsenbanan byggs ut

Det andra Kanonloppet gick 1952 och den här gången var det på en permanentad banan med en längd på 1600 meter. Året efter kördes det ingen tävling eftersom man satsade på att bygga ut banan med Trösenkurvan. Det gjorde att banlängden blev 2000 meter och godkänd för internationella tävlingar. 1954 invigde prins Bertil, Sveriges motorprins, den utbyggda banan inför 14 000 åskådare som köpt biljetter och några tusen gratisåskådare som stod på den plats som kom att kallas för snikens kulle. Bland de tävlande fanns den italienske filmregissören Roberto Rossellini, tillika make till Ingrid Bergman.
De kommande fyra åren kördes Kanonloppet varje år och lockade förare från Europa och Sydamerika. Det internationella intresset gjorde att man 1958 byggde ut Gelleråsbanan med Velodromkurvan och adderade ytterligare en kilometer till banlängden. Det här året fanns 25 000 åskådare på plats för att se loppet och det är, både publikt och sportsligt, det bästa loppet i Kanonloppets historia.

Först i Sverige med att arrangera Formel 1-tävling
1961 gick ordföranden Gunnar Olsson långsiktiga dröm och mål i uppfyllelse. Som första bana i Sverige stod Gelleråsen värd för Formel 1. Det var det sista Kanonloppet som Gunnar Olsson skulle uppleva då han avled i slutet av året. Kanonloppet var en del av Formel 1 vid ytterligare två tillfällen och efter ingick klasser som Formel 2 och Formel 3 i loppet. Kanonloppet kördes varje år fram till 1970, då en tragisk olycka inträffade. Sex personer omkom och över 30 skadades när två bilar körde ihop och slungades av banan. Nästa upplaga av Kanonloppet kördes 1973 och då på en delvis ombyggd bana. 1984 gick Karlskoga Motorklubb i konkurs men Kanonloppet körs fortfarande, nu som en deltävling i TTA.